Det här är ett utdrag ur boken Kvalitetstårtan
Detta utdrag förklarar hur man skiljer mellan olika typer av krav – från absoluta lagkrav till önskemål som kan prioriteras fritt.
Nu när vi ska börja identifiera och dokumentera krav blir denna distinktion ännu viktigare. Krav och behov kan vara komplexa av flera anledningar:
- De har ofta komplexa beroenden mellan sig.
- De kan förändras över tid.
- Olika intressenter kan ha motstridiga behov.
- De kan delas upp på många olika sätt. Till exempel:
-
- • Ska- och bör-krav
- • Funktionella och icke-funktionella
- • Efter systemdel (frontend, backend, databas, integration)
- • Efter affärsprocess
- • Efter användargrupp
- • Och många många fler…
Till detta ska läggas att ett krav oftast tillhör flera av dessa kategorier samtidigt. Hur vi sedan hanterar dessa är kontextuellt. Dvs, i vilket syfte behöver vi dela upp dem och när.
Den problematiska ska/bör-uppdelningen
I traditionella kravspecifikationer ser vi ofta långa listor där nästan allt kategoriseras som skakrav, från systemet ska uppfylla GDPR (ett verkligt skakrav) till systemet ska ha en blå knapp (knappast ett skakrav).
Men det finns ett djupare problem: Många skakrav fokuserar på HUR istället för VAD. ”Systemet ska ha samma inloggningsflöde som det gamla” eller ”Data ska lagras i Oracle-databas” är typiska exempel. Som med bilexemplet i bokens inledning, vi specificerar bilen när vi egentligen behöver transport. Dessa krav låser oss vid befintliga lösningar istället för att öppna för innovation.
I teorin är uppdelningen tydlig, skakrav är obligatoriska medan börkrav är önskvärda. Men i praktiken blir börkrav ofta en luddig samlingskategori för allt som ”vore bra att ha”. När budget eller tidspress uppstår, visar det sig att även skakrav kan vara förhandlingsbara, medan börkraven redan försvunnit tidigt i processen.
Ironiskt nog kan de viktigaste kraven, som användarvänlighet eller underhållbarhet, hamna som börkrav eftersom de är svåra att specificera konkret. Medan detaljerade men oviktiga krav (”Logotypen ska vara 120×45 pixlar”) blir skakrav bara för att de är lätta att verifiera.
I verkligheten handlar det sällan om ska eller bör, det handlar om pengar och tid: ”Vad får vi för pengarna?” och ”När kan vi få det?” En ärligare approach vore att erkänna att nästan alla krav egentligen är förhandlingsbara och fokusera på värde istället för kategorier.
Tillbaka till de fem nivåerna
Istället för den problematiska ska/bör-uppdelningen bör vi återvända till de fem nivåer vi etablerade i del 2:
1. Lagar och förordningar – Absolut bindande
2. Standarder som blivit lag – Juridiskt bindande genom hänvisning
3. Marknadskrav – Affärsmässigt kritiska
4. Interna policyer – Organisatoriskt ”måste”
5. Verksamhetsbehov – Prioriteras efter värde och resurser
Nivå 1 och 2 är aldrig förhandlingsbara. För övriga nivåer beror förhandlingsbarheten helt på er kontext.
Kontextberoende förhandlingsbarhet
- Nivå 3, marknadskrav, kan ibland hanteras genom arkitekturbeslut. PCI DSS, Klarnas villkor, App Stores regler, alla kan undvikas genom att välja en annan väg, men med konsekvenser för funktionalitet eller affärsmodell. Detta är beslut som vanligtvis kan fattas tidigt utan långdragna processer.
- Nivå 4, interna styrdokument varierar enormt. I ett stort internationellt företag med etablerade processer och central IT-styrning kan det vara som att slåss mot väderkvarnar, möjligt i teorin men sällan värt striden om det inte är absolut nödvändigt. I en mindre startup kan samma diskussion lösas på en kvart. De flesta organisationer befinner sig någonstans däremellan, och en del av ert förarbete är att förstå var på denna skala just er organisation ligger.
- Nivå 5, verksamhetsbehov, prioriteras fritt baserat på värde och resurser. Notera att jag medvetet undviker att dela upp behoven i ”viktiga” och ”önskvärda”. Som erfarenheten visar kommer pengar och tid att avgöra vad som faktiskt prioriteras, och det som idag verkar ”önskvärt” kan visa sig kritiskt när någon förstår dess fulla värde, eller tvärtom.
Det här var ett utdrag till min bok Kvalitetstårtan som du kan läsa mer om på den här sajten. Här kan du även ladda ner checklistorna jag nämner här.